Words are not enough

Imorgon kommer min älskling hem. Längtar så jag nästan går i bitar.

Den här veckan har i stort sett varit jävligt tråkig med undantag för vissa ljuspunkter såklart. Idag var jag så uttråkad efter jobbet så jag trodde att jag skulle dö (haha inte riktigt, men det kändes så) men jag blev räddad ur min tristess av bror som åkte med mig utan till päronen där vi blev bjudna på mat och vin. Vi planerade också in en liten familjetripp på onsdag till Nyköping. Blir mysigt att göra något bara vi i familjen, det är inte ofta kan jag lova.

Nu ska jag nog försöka sova. Imorn ska jag shoppa lite med bror och på eftermiddagen får jag äntligen träffa min fina igen!!!

Missing you

Efter en förmiddag full med jobb åkte jag hem till Annie och satt i hennes trädgård och fikade och snackade skit i flera timmar. Så värt!!! Det är alltid underbart att träffa den tjejen!!

Börjar tröttna väldigt mycket på ensamma kvällar. Saknar min Kalle. Dagarna går så jäkla långsamt och jag tycker verkligen inte om att behöva vara ifrån honom så mycket. Jag är så otroligt glad över att jag har honom, men distansen suger. Så är det bara. Vill kunna somna tillsammans varje kväll, vakna varje morgon med honom bredvid mig, njuta av tystnaden när vi bara håller om varandra.....Fram till december kommer det här vara vår vardag och jag skulle ljuga om jag sa att det känns ok. Det gör det inte. Det är tomt.

Två dagar kvar sen får jag hålla om honom igen. Can't wait!

Sometimes it just hits you

Igår fick jag spontanbesök av min älskling. Efter mycket om och men och strul med tåg osv (som vanligt när det gäller sj) så kom han äntligen hem till mig för att mysa i ca 10 timmar innan han var tvungen att åka igen. Snacka om värda timmar!!Han är underbar som åker hem trots att han stått högvakt typ ett dygn utan sömn i stort sett och egentligen borde lägga sig tidigt och sova.

Ett enda ord kan förklara känslan jag har när det gäller honom och det är självklar. Han och jag är självklara för varandra. Ingen ifrågasätter någonting annat. Det är lixom bara onödigt för det bara är vi. Vi. Han och jag.

Idag har jag efter att ha jobbar lite spenderat dagen med mamma ute i Ljungsbro. Vi drack kaffe och pratade massor. Hur mysigt som helst!Imorn åker jag ut dit igen, jag har lite föräldrar-need :)

På lördag kommer Kalle hem till söndagkväll så vi har planerat in fika med hans mamma, tacos-mys med vin och family guy maraton :) Känns som att helgen kommer bli finfin!

Längtar

Dålig uppdatering här på bloggen på sista tiden. Jag har helt enkelt haft en massa annat viktigare som tagit upp min tid. Som att spendera tid med den finaste människa jag mött. Jag har hittat hem, det är så enkelt att förklara hur det känns just nu. Jag har hittat hem.

Varje stund jag spenderar med K är underbar. Varje sekund är värdefull. Underbar. Kärlek.

Jobbigt jäkla avsked idag dock. En månad utan närhet, utan pussar, utan kramar, utan samtal som varar ändå till morgonen efter. Jag är så lycklig att mitt hjärta nästan spricker. Jag är så galet kär. Jag har träffat rätt. Saknaden är redan enorm, och inte kommer det bli enklare med tiden. Men ändå, vi har varandra, det är värt allt.

Kärleken är störst av allt.