Ibland undrar jag om jag är enda människan i världen som ältar? Som inte bara kan glömma och tänka att det här kommer bli bra. Så känns det iaf. Jag önskar att jag var annorlunda, jag önskar att det kunde hända saker och jag sen kunde gilla läget lite enklare och inte gräma mig över vad som hänt eller hur det är. Det är frustrerande att vara en känslomänniska!!!!
Nu ska jag be till någon högre makt att jag kommer att besitta denna egenskap i mitt nästa liv så att jag någon gång kan få uppleva ren och skär lycka....eller, är det kanske en falsk lycka isf?? Nej, nu irrar jag in mig alltför mycket så jag själv snart inte ens förstår mig.
Iaf, jag ska nog se till att stänga av mina känslor, det verkar ju enklare så..Jaa, så får det bli!
1 comment:
Du är dina känslor, så jag tycker inte att du ska stänga av något...
Puss
Post a Comment