Idag fick jag mig en riktig tankeställare.Alltså en riktig.inte en såndär som man funderar en liten stund på och sen glömmer,utan en riktig riktig.När chocken väl lade sig insåg jag vilken idiot jag varit.Hur kan jag ha behandlat en människa som jag älskar mer än något annat på denna jord så fruktansvärt illa som jag gjort??Blir rädd för mig själv, för jag kände inte igen mig i några av handlingarna.Jag är inte sån..VARFÖR??!!?
Det enda jag kan säga just nu är att jag hoppas att jag kan vända detta.Jag hoppas jag har styrkan i mig, att faktiskt lita på mig själv,släppa garden lite och våga vara den jag är, och framförallt, våga låta dig vara den du är och lite på dina ord.
Tack.Tack för att du vågade vara ärlig och tala från hjärtat.Tack!Hoppas jag kan bli din för evigt.
No comments:
Post a Comment