Jag blev så lycklig igår när jag kom hem extremt sent efter en jävulsk dag på jobbet. Ca 13 timmars arbetstid och en massa strul. Möts av tända ljus och en älskling som har lagat fiskgryta och städat i lägenheten. Gissa om jag blev glad!! Och jättegod mat hade han lyckats svänga ihop helt utan recept, jag är imponerad!! Jag älskar dig så mycket Kalle!!

I övrigt så irriterar jag mig på alla som slänger pengar runt sig. Jag vet att jag bara blir irriterad för att jag själv inte har pengar, men vad fan!!! Vad slösaktiga folk är! Jag har alltid varit ekonomisk, så även om jag hade mer pengar skulle jag ändå inte bete mig som slösa. Aja, det är nog bara avundsjuka kanske :)

Om 1,5 timme blir det visning. Ska bli skönt att komma hem lite skapligt ikväll, runt 19 iaf! Då hinner jag mysa ner mig lite hos min älskling innan han somnar i soffan :)

TGIF!

Fredag och äntligen har man en ledig dag att se fram emot imorgon! Söndag blir det jobb igen så lyxen att få en ledig helg har jag inte.

En massa strul på jobbet gör att orken är rätt låg just nu. Vet inte alls vad framtiden har att komma med, vet bara att jag nog måste söka lite andra jobb för att gardera mig helt enkelt.

Den där förbannade magklumpen sitter i den också. Tröttsamt. Men men, det är väl sånt som försvinner med tiden I guess.

Ikväll ska jag träffa Sofia, ut och käka och ta ett glas vin. Jag har inte träffat henne på evigheter, och då menar jag verkligen evigheter. Sist vi bokade in en kväll så blev jag sjuk så det blev inget med det då heller. Nu ska vi iaf ses och det ska bli härligt!! Det här med att ha tid med vänner är svårt. Jag jobbar oregelbundet, har svårt att boka in saker utan har lättare för att vara spontan. Vissa dagar kan jag komma iväg vid fyra, vissa är jag inte hemma förrän tio. Det är helt enkelt ett icke så balanserat liv med dåliga rutiner jag har. Rutiner tycker jag om, därför har jag svårt för det tänket, " en dag i taget" eller ibland även "en timme i taget"....

Hjärnspöken har jag också gott om. Dem trivs tydligen hos mig. Antar att de får ordentligt med näring och därför väljer att inte flytta vidare.

Nä, nu mot badrummet för lite piff!

Sometimes life just hits you

Idag känner jag mig ledsen. Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag vill bara lägga mig ner under ett täckte i ett mörkt rum och gråta. Ingen aning om varför. Tung dag bara antar jag. Har en budgivning som inte går som den ska, en mage som inte riktigt vill som jag vill, en arbetsdag som aldrig tar slut och en hemsk känsla i magen av att något är fel. Får panik varannan minut, typ en sån som man får när man kommer på att man har glömt nåt, fast jag har inte glömt nåt. Det är bara paniken som dyker upp. Fruktansvärt irriterande!

Kärlek

Jag är så glad över att jag har en så fin pojkvän. Jag vet inte vad jag skulle göra utan honom, han är verkligen det bästa som finns! Vi har haft världens bästa helg tillsammans trots att jag jobbat, med mycket mys och skratt! Jag är bara så tacksam över att jag har honom, han är mitt allt!! Vi må tjaffsa ibland, vi må vara arga eller irriterade på varandra men kärleken till den andra försvinner aldrig. Du och jag älskling!

En dikt

Tryggheten står framför mig, på armlängds avstånd
Se men inte röra
Jag har tagit ett steg tillbaka, ett steg bort från dig
Stilla står jag och ser dig lida, jag ser din smärta genom ditt leende
Du lockar mig med din hand, jag tar den för en sekund men släpper den i nästa
Ditt leende försvinner sakta, desperationen tar över
Ta mig, se mig, rör mig
Jag står still, vågar inte ta din hand, vågar inte chansa
Ensamheten gör ont, men den är förutsägbar
Rädslan för smärta större än ensamheten är för stark
Jag backar ett steg till, du tar ett steg bort
Släpp mig inte, låt mig inte gå, håll mig kvar
Din ryggtavla är stark, bestämd och hård
Ditt hår blåser i vinden, jag känner din doft
Vill gå efter men benen är som fastfrusna
Jag vänder mig om, vill inte se dig gå
Jag blundar. Där är den. Ensamheten. Borde det inte kännas bättre?
Jag ångrar mig, vänder mig om men du är borta
Du är förlorad

Vackert

Worthless

Hektiska dagar på jobbet. Nu tar jag en kaffepaus och luftar tankarna från allt som har att göra med lättbetong, vackert böljande trappor och tätningslister.

Från att ha riktig brist på intag så ska jag nu på veckans 5:e. Känns sjukt bra att det händer lite men jäklar var man inte är van vid att arbeta så mycket som jag gör nu. I måndags var jag på jobbet mellan halv nio på morgonen och halv kvart i tio på kvällen. Idag ska jag sluta lite tidigare så har sista kundmötet halv sex så hoppas på att vara hemma vid sju. Då blir det häng med Clare och en massa tjejsnack. Skönt att bara kunna gå typ 200 m så är man hemma hos henne. Det är guld!

Förövrigt så mottages tips för att öka självförtroendet. Mitt är totalt kört i botten just nu och ingenting tycks hjälpa. Jag känner mig ful, osäker, rädd och värst av allt är att mitt dåliga självförtroende har lett till att jag är övertygad om att Kalle kommer lämna mig hela tiden. Skitjobbigt för honom och extremt jobbigt för mig. Så, tips tack!

Nu ska jag återgå till jobbet!