Börjar mer och mer känna mig som hemma här på Cranhurts Road. Längtar inte hem, men däremot vill jag gärna ha en del människor hemifrån hit!!Det finns så mycket att göra och så mycket att upptäcka!
På nätterna däremot är det ensamt. Då vill jag bara att P ska komma och hålla om mig. Inatt fick jag ett sms som gjorde mig väldigt glad..att jag har haft sån här tur och träffat Dig kan jag inte förstå.Det är otroligt!Vill ha dig hos mig dag som natt och jag längtar till den dagen jag får möta dig på flygplatsen och krama dig i ungefär en timma innan jag släpper dig :D
Syrran, nu slutar du upp med såna där dumheter som anfall!!!Du kan inte vara sjuk när jag är borta vet du, då blir jag alldeles för orolig!!!
No comments:
Post a Comment