Tankar tankar tankar

Det är när man är ensam som tankarna sätter igång som mest. Det är då jag inser hur stor skada jag egentligen har tagit av all skit som hänt mig sista tiden. Det är då jag inser hur lång tid det kommer ta för mig att kunna lita helt och fullt på någon igen. Det är också då jag inser att jag trots min rädsla tillåtit mig känna så pass mycket för någon att jag är sårbar igen. Jag har tillåtit mig själv att känna mer för en människa än jag någonsin i hela mitt liv gjort, tappat greppet om ALLT och mitt hjärta svävar i livsfara. Fyfaan vad jag önskar att jag kunde få slippa den här känslan och bara NJUTA helt och fullt av denna vackra person. Jag önskar så innerligt att mina hjärnspöken kunde försvinna och bara ersättas av ett lugn.


Det du får mig att känna är något helt enormt stort och fantastiskt.Snälla hjälp mig klara det här.Snälla.