Så, idag var opponeringen för uppsatsen.Det gick bra.Väldigt bra.Vi fick lite småtips från våra opponenter, och sen lite från vår handledare.Var några delar som måste filas till, men mest var det ändringar av ordval på ett anatal ställen.Konstaterandet efter dagen blev att vår uppsats nog kommer bli godkänd och att ändringarna vi måste göra kommer vi beta av på en dag.En dags plugg kvar alltså.En dag, men två veckor kvar till hemflytt.Vad ska man göra med all tid???
Imorn har Maria iaf bjudit in en vän till henne som ska börja hålla i sminkpartyn så hon ville ha ett testgäng att öva på.Inte är vi sena med att erbjuda oss när det innebär att vi får en alldeles legitim anledning till att dricka vin :D
Sen på lördag drar jag och tjejerna på konsert.Det ska bli grymt kul!!Lite vin (igen) och en massa dans lär det nog bli också kan jag tänka mig.Härligt!
Igår hände en sak som fick mig att börja tänka tillbaka en massa.Jag insåg ganska snabbt att jag mår så himla mycket bättre nu än jag någonsin trodde att jag skulle kunna må. Clare sa idag i telefon att hon i vintras hade varit helt förstörd över att hon inte visste vad hon skulle göra för att få mig att må bra.Var tydligen ett hopplöst fall för tillfället:D Jag har lärt mig så oerhört mycket av allt som hänt, och det har gjort mig tusen ggr starkare.Jag tror inte det är mkt som jag inte skulle klara av faktiskt..Men det finns en sak som jag inte alls tycker om.Det är att jag blivit misstänksam.Träffar jag nya människor märker jag att jag synar dem i kanterna och verkligen försöker se alla dåliga sidor med personen för att på nåt sätt slippa överraskas om det längre fram visar sig att det inte var någon att lita på.Förr var jag väldigt naiv och blåögd och trodde alltid gott om allt och allt, och även om det faktiskt inte är så värst hälsosamt att vara så, så är det bra mycket trevligare att tänka goda tankar om personer än att tänka dåliga.Jag tycker inte om känlsan av att inte lita på folk, framförallt inte när det gäller människor i min omgivning.
Jag har mina vänner som jag litar på helt och fullt, och det finns nog ingenting som kan påverka det faktiskt. Men däremot nu, när jag försöker släppa in en oerhört fin människa i mitt liv, så blir jag så irriterad på att jag inte kan lita på mina egna känslor om att det är en bra person.Jag har ju felbedömt människor förut, ganska så rejält, så därför har jag svårt att bara lite på mig själv.Jag VET att han är underbart fin med en helt otroligt vacker insida.Jag VET det!!!Jag tror mig också veta att jag kan lita på honom, annars vore det ju ingen idé att ge sig in i det här.Jag väljer helt enkelt att lita på honom.Men fy fan vad ont det skulle göra om jag gjort ett fel val.
Jag vet att det är mina totalt flummiga tankar som tar över och som troligtvis inte alls verkar resonliga för någon annan än mig själv, men eftersom det är min blogg så skriver jag vad jag själv vill :D
Trots mina alldeles insnurrade komplicerade tankar så är jag väldigt lycklig.
Du gör mig lycklig...du är lycka.
No comments:
Post a Comment